Upptäck Egyptens hemligheter
De 4500 år gamla pyramiderna i Giza reser sig i öknen som berg från en annan värld och talar till oss genom årtusendena. De här kungliga gravarna bevarar minnen och mysterier från forntidens Egypten. Pyramiderna är kvarlevor från en kultur som blomstrade i 3000 år. Den skapade enastående monument och omvälvande uppfinningar som papyrus, bläck, en oxdragen plog och en kalender med 365 dagar.
Att bygga Cheopspyramiden
I det obarmhärtiga solskenet släpade arbetare 6,5 miljoner ton sten och byggde en 146 m hög konstruktion vars bas är så enorm att den kan rymma fem stora katedraler.
Enastående prestation
Det tog 20 år att bygga Cheopspyramiden. Varje dag slet 2000 män med att bryta och släpa stenar på plats. Enligt arkeologer fanns det minst 25000 hjälparbetare som byggde ramper, gjorde redskap, lagade mat, tog hand om skadade med mera. Man hämtade kalksten i intilliggande stenbrott, men granit fördes från söder med båt på Nilen.
Arbete i solen
Fynd från arbetares gravar på gravplatser nära pyramiden tyder på att pyramidbyggarna inte var slavar utan fria män som arbetade av fri vilja och med religiös övertygelse. Otroligt nog hade de inga järnverktyg för att hugga stenarna utan bara träkilar, mejslar av hård sten och kopparsågar. Arbetarna levde i lerhus i byar och faraos hov försåg dem med bröd och öl varje dag.
Att lyfta stenarna
Från början var Cheopspyramiden 146 m hög vilket motsvarar en nutida byggnad med 35 våningar. Arbetarna släpade troligen stenarna på slädar ovanpå träbanor som de smorde med lera och hällde vatten på. De använde inte hjul. Antagligen byggde arbetarna ramper av småsten och lertegel som ledde upp till de högsta nivåerna på pyramiden. Kanske behövdes så många som 250 personer för att släpa ett av de största granitblocken upp för ramperna.
Osminkad
Idag utgörs ytan på Cheopspyramiden av stenblock som bildar väldiga trappsteg. Ursprungligen var stenarna täckta av ett slätt och jämnt hölje av vit kalksten som glimmade i solen. På 800-talet e Kr tog man bort de sista delarna av höljet för att använda kalkstenen till byggnader i Kairo.
Trappa till himlen
För egyptierna var döden inte livets slut utan dess sanna början. Gravarna var bekväma hem att använda i livet efter detta. De tidigaste gravarna kallades mastabor och utgjordes av enkla bänkar över en gravgrop. Senare byggde egyptierna pyramider vars trappform kanske var tänkt som en väg till stjärnorna.
Steg för steg
Egyptierna ansåg att det var livsviktigt att säkra kungens odödlighet i livet efter detta genom att bygga en grav som var passande för hans ställning. Under den tredje dynastin (2650–2575 fKr) utformade Imhotep, kung Djosers rådgivare och arkitekt, en ny sorts grav. Vid Sakkara, begravningsområdet vid Memfis, byggde Imhotep ett stort antal mastabor på varandra i allt mindre storlek så att en trappstegspyramid bildades. Istället för lera använde han sten. Själva graven låg under marken.
Att bygga en pyramid
Under årtiondena efter Djosers regeringsperiod utbröt ett febrilt pyramidbyggande. Sneferu, den förste kungen av fjärde dynastin (regerade ca 2575–2467 fKr), var ansvarig för bygget av minst tre pyramider. Den första anlades i Maidum. Den andra, i Dahshur, kallas ”den böjda pyramiden” eftersom den lutar inåt högst upp.
Med den tredje, ”den röda pyramiden” i Dahshur, uppnådde Sneferu vad alla egyptier beundrade – en perfekt pyramid. Den hade låga, sluttande sidor. Sneferu hade därmed banat väg för sin son och efterträdare Cheops som lät bygga den stora pyramiden i Giza, ett av antikens sju underverk.
Fantastiska byggnadsverk. Att människan kunde åstadkomma något sådant för så länge sedan, fantastiskt! I dag kan vi inte ens komma överens om att bygga nya kärnkraftverk fastän behovet utav el är större än någonsin med all ny teknik som skall drivas av el.